18112013
Kategori: Allmänt
Dag 1 på int.veckan:
Som vanligt samlades alla i den svarta, välkända soffan med tillhörade fotöljer. Det märktes mer på vissa av tjejerna att de var mer nervösa än andra. Jag själv tyckte det kändes helt okej, jag menar jag har faktiskt gått en likadan vecka förut, jag kände båda ledarna plus en utav de andra tjejerna och jag vet hur allt kommer gå till. Så för min del handlade det mest att ta upp intryck av de andra.
Förmiddagsfikat gick också bra. Jag tog för mig och liksom visade vägen för de andra för att det tyckte jag var skönt när någon annan gjorde min första vecka. Men det jag stör mig på är att många utav de andra tjejrna vill ändå liksom snåla på kalorierna så mycket som möjligt. T.ex. de brer knappt något smör på mackan alls och de tar så små ostskivor att de nästan är genomskinliga. Vilket stör mig lite, för jag är inte så känsligt att jag vanligtvis tänker så mycket men det är väl självklart att det också sätter igång mina tankar.
Sedan var det dags för första lektionen som handlade om vad en ätstörnig är och vad de finns för olika ätstörningar. Eller om jag ska vara riktigt korrekt så gick vi först, ganska grundligt igenom veckan och vad som kommer att hända och lite sånt. Men sen pratade vi om vad en ätstörning är.
Till lunch fick vi köttfärsås och spagetti. Det fick vi även förra gången jag gick int.vecka. Det som sklijde sig åt förra gången med idag var att portionen kändes lite lika groteskt stor. Förra int.veckan höll jag på ramla av stolen när jag såg hur mycket pasta som tillhörde en normalportion medans det idag kändes ganska rimligt. (dock är jag 110% säker på att portionen faktiskt var mindre idag än sist) Men lunchen kändes också okej och till efterrätt åt vi kiwi. sedan var det dags för avslappning. Jag tror faktiskt jag somande en liten stund under avslappningen. Så att slappna av efter lunchen hade jag inte så stora problem med.
Det vi gjorde resten av dagen var att vi fick lära oss om hur/varför man drabbas av en ätstörning och att alla fick berätta om varför man är med på den här veckan. De flesta vågade, efter att jag och den andra tjejen som gått int.vecka en gång tidigare, berätta lite om hur det såg ut för dem och lite av den största problematiken. Men sen finns det en tjej som verkade ha det jobbigast utav oss alla idag, som inte kan sitta still. Eller jo, hon sitter still men hela hennes ena ben eller fot liksom hoppar oavbrutet hela tiden. Dessutom sa hon knappt någonting på hela dagen och man såg klart och tydligt att hon bara ville sjukna igenom golvet så fort det blev hennes tur att svara/ berätta något. Självklart förstår jag att det kan vara jobbiga saker att prata om men när man får frågor ställda som hjälp kan man väl åtminstonde svara på dem?
Sist hade vi en kort utvärdering av dagen och vi pratade lite om vad man skulle göra på kvällen och hjälpte varandra att planera lite.
Och så slutade dag 1.
Mina tankar från idag är att jag har bestämt mig för att ge den här veckan ett hehjärtat, ärligt försök. För allt som jag provat tidigare har ju bevisligen inte fungerat skitbra. Det känns om att det värst asm skulle kunna hända är att jag går upp i vikt och då tänker jag lite att då är det väl bara att sluta äta för en period så går jag snabbt ner igen. Men jag måste i alla fall prova och ge det ett ärligt försök!
